☰

Genomsnittlig inköpskurs: vad har dina aktier kostat?

Köper du samma aktie flera gånger har du sällan betalat samma kurs varje gång. Den genomsnittliga inköpskursen samlar affärerna till ett anskaffningsvärde per aktie.

Ingen anslutning. Dina siffror är sparade. Försök igen.

Gäller beloppen i denna kalkylator.

Antalet aktier i varje köp, i ordning.

Separera värdena med semikolon eller mellanslag, t.ex. 10; 20; 30.

Kursen vid varje köp, i samma ordning.

SEK

Separera värdena med semikolon eller mellanslag, t.ex. 10; 20; 30.

Courtaget vid varje köp, i samma ordning. Skriv 0 för ett köp utan courtage.

SEK

Separera värdena med semikolon eller mellanslag, t.ex. 10; 20; 30.

Alla köp ska vara i samma aktie och valuta. Det är ingen skattemässig beräkning.

…

Lägg till varje köp med antal aktier, kurs och courtage. Kalkylatorn visar det totala antalet, ditt investerade belopp och det genomsnittliga priset inklusive köpkostnader.

Antalet aktier bestämmer vikten

Formeln är genomsnittlig inköpskurs = totalt anskaffningsbelopp / totalt antal aktier. Ett stort köp räknas därför mer än ett litet köp.

Du kan inte bara lägga ihop kurserna och dividera med antalet affärer, om du inte har köpt lika många aktier varje gång och bortser från avgifter.

Exempel med två köp

Först köper du 10 aktier till 100 kr. Senare köper du 20 aktier till 130 kr. Du har nu betalat 3 600 kr för 30 aktier. Genomsnittskursen är 120 kr före courtage.

Med 29 kr i courtage per affär blir anskaffningen 3 658 kr och anskaffningsvärdet cirka 121,93 kr per aktie.

Använd anskaffningsvärdet för att förstå ditt innehav

Jämför genomsnittskursen med en nuvarande eller planerad försäljningskurs för att se kursskillnaden. En lägre genomsnittskurs efter ett nytt köp betyder inte i sig att investeringen har blivit bättre; du har också investerat mer pengar.

Alla affärer måste gälla samma aktieslag och valuta. Har aktien splittats måste historiska antal och kurser vara omräknade till samma grund. Delförsäljningar och särskilda bolagshändelser kräver en mer detaljerad beräkning.

Det beräknade anskaffningsvärdet kan användas vidare i aktieavkastningskalkylatorn, som också räknar med courtage vid försäljning och utdelning.